Geografiskt läge: 
Adriatiska havet är den del av Medelhavet som når djupast in i det europeiska fastlandet. Den största delen av dess östkust och så gott som samtliga öar ligger i Kroatien som därmed fått en utomordentligt lång kuststräcka. Dinaridernas smala men höga bergskedja avskärmar Kroatiens medelhavsdel från dess mellaneuropeiska innandöme. Landets kontinentala del sträcker sig från alpernas yttersta sluttningar i nordväst till Donaus stränder i öst och omfattar den sydliga delen av den bördiga panonska slätten. 

Yta: 
Fastlandet uppgår till 56 594 km2 och territorialvattnets yta till 31 067 km2.

Befolkning: 
Kroatien har 4 429 078 invånare.

Etnisk tillhörighet: 
Majoriteten av invånarna är kroater och de största etniska minoriteterna är serber, bosniaker, slovener, ungrare, tjecker, italienare och albaner. 

Statsskick:
Kroatien är en republik med parlamentariskt flerpartisystem.

Huvudstad: 
Zagreb är med sina 779 145 invånare, landets ekonomiska, trafikmässiga, kulturella och akademiska centrum.

Havskustens längd:
6 278 km, varav 4 398 km öar, kobbar och skär.

Antal öar, holmar och skär: 
1 244. De största öarna är Krk och Cres. Antal bebodda öar är 50.

Högsta bergstopp: 
Dinara, 1 831 m över havet.

Klimat: 
I Kroatien finns tre klimatzoner: i inlandet överväger ett tempererat varmt regnklimat och på de högsta bergstopparna skogsklimat med snö, och längs den Adriatiska kusten råder behagligt Medelhavsklimat med många soliga dagar, somrarna är torra och heta och vintrarna milda och fuktiga. Genomsnittstemperaturen i inlandet: i januari från -2°C till 0°C och något lägre i de högsta områdena över havet, i augusti omkring 20°C och omkring 12°C på de högsta bergstopparna. Genomsnittstemperaturen vid kusten: i januari från 5°C till 9°C, i augusti från 22°C till 25°C. Vattentemperaturen i havet uppgår vintertid till 12°C och på sommaren kring 25°C.

Valuta: 
Kroatiens officiella valuta är kuna 
(1 kuna=100 lipa). 
Utländsk valuta kan växlas i banker, på växlingsbyråer, postkontor och de flesta resebyråerna, hotellen och campingplatserna.
Kreditkort (Mastercard, Visa, American Express och Diners) tas emot i praktiskt taget samtliga hotell, marinor, restauranger och affärer samt i bankomater.

Stadsnätets elektriska spänning: 
220 V, frekvens 50 Hz.

Kranvattnet är drickbart i hela Kroatien.

Viktiga telefonnummer

Internationellt riktnummer för Kroatien: +385 
Ambulans: 194 
Brandkår: 193 
Polis: 192 
Sök- och sjöräddningstjänst: 195
Nödnummer vid akutsituation: 112
Allmänna upplysningar: 18981 
Nummerupplysningen, lokal-och rikssamtal: 11880; 11888 
Nummerupplysningen, utland: 11802 
Väderleks- och vägrapport: 060 520 520 

Kroatiska automobilklubben (HAK):

Räddningstjänst – vägar: 1987 
(Om ni ringer från utlandet eller från mobiltelefon, slå +385 1 1987)
+385 1 4640 800

Hemsida: www.hak.hr
E-post: [email protected]

Knuten i det kroatiska järnvägsnätet är centralstation i huvudstaden Zagreb. Restiden från Zagreb till Rijeka är ca fyra timmar och till Split ca sju timmar. Mer info: www.hznet.hr 
 

Den kroatiska valutan heter Kuna och förkortas med HRK eller Kn (den lokala förkortningen). En kuna motsvarar 100 lipa. Centralbanken ger ut sedlar i valörerna 500, 200, 100, 50, 20 10 och 5 kuna. Mynten finns i valörerna 5, 2 och 1 kuna samt 50, 20, 10, 5, 2 och 1 lipa.

Kroatiska banker har betydligt generösare öppettider än i Sverige: 08.00-17.00 måndag till fredag och 08.00-12.00 på lördagar. På turistorterna vid adriatiska havet har bankerna ännu generösare öppettider på somrarna. Då är 08.00 - 20.00 måndag till fredag och 08.00 - 13.00 på lördagar vanliga öppettider.

I större orter och städer kan man ta ut pengar i uttagsautomater med de internationellt kända uttagskorten. Kortet går att använda om kortets logotyp finns på uttagsautomaten, som även i Kroatien heter bankomat.

Man kan växla pengar på banker och auktoriserade växelkontor. På växelkontoren tar man ut en kommission, som ligger mellan 0,5 och 1,5 procent. Om man växlar pengar på banken är avgiften lägre, eller så tas ingen avgift ut alls. Man kan också växla in utländsk valuta på postkontor och turistbyråer. Under högsäsong håller många växlingskontor öppet till 22.00.

Resecheckar går bara att växla in på banker. De kontokort som går att använda på flest ställen är Visa, MasterCard, American Express, Diners och Sport Card International. De här korten godtas på de större turistorterna, särskild vid kusten och på stora hotell och restauranger. Om man blir av med sitt kort är det mycket viktigt att anmäla det omedelbart, så att kortet kan spärras.

Adriatiska Havet med de förföriska "Tusen öarnas kust" är en idealisk skärgård med över 6000 km kustremsa, 1158 öar med nästan orörda naturhamnar, små fiskebyar och samhällen med tusenårig kultur. Den gamla handelsvägen mellan greker och romare bär fortfarande tydliga spår efter den antika kommersen. 

Oräkneliga bukter, vikar, sund och fjordar. Klippor och stränder. Byar med utsökt venetiansk arkitektur och ofattbar renhet. Vacker vegetation. Ljumma vindar och evigt strålande sol. Azurblått varmt kristallklart vatten med rik fauna fullt synlig ner till stort djup.

Intrycket "ANNORLUNDA SKÄRGÅRD" kommer helt spontant. Alla som söker alternativ till hemmavattnen kan knappast undgå att imponeras av denna bokstavligt talat bländande skönhet som möter ögat. 

En uppräkning av sevärda platser skulle mer än väl fylla denna faktainformation. Låt oss därför istället inleda med att säga; Var du än befinner dig utefter den Adriatiska kusten, speciellt för dig som söker det lilla extra av kultur- och skönhetsupplevelser, måste denna skyddade skärgård i detta lilla Adriatiska Hav vara nära nog det perfekta svaret. Fortfarande okänt för alltför många. En upplevelse för finsmakaren. 

Det behagliga vädret präglas under sommarhalvåret till 75-80 % av "Maestralen". En lätt havsvind från NV-SV med vindstyrkor från morgonbrisens 4-5 m/sek kulminerande i 8-9 m/sek för att avta fram emot eftermiddagen. "Maestralen" kan ibland på morgnarna föregås av "Levanaten", en kustvind från O med vindar upp till 10 m/sek, eller mer vänliga "Juzin" en SO kustvind. Fram emot kvällen följer gärna "Burin" efter "Maestralen". "Burin" är en lätt landvind från NO. 

Under hösten är vindarna stundtals mycket svaga och kommer upp ganska så sent. Vintersäsongens väder präglas av "Bura" och "Jugo".

"Bura" är en torr kall landvind från NO, berg och alpregionerna. Denna vind är den starkaste, oberäkneligaste och mest plötsligt återkommande med starka byar och vindstyrkor mellan kuling och storm. I norra delen av den Kroatiska kusten uppnår "Buran" stormstyrka genom den tratteffekt sunden skapar mellan öarna. Det kan, i norra delen blåsa så vattnet verkligen ryker. 

"Tramontana" är en annan vind med "Burans" karaktär. Den är kylig och kommer från N. Gemensamt för båda dessa vindar, "Buran" och "Tramontana" är att de sällan håller på längre än 2-3 dagar för att lämna sol och fint väder efter sig. 

"Jugo" är en varm och fuktig kust/havsvind från OSO-SSO som utvecklas under en period av 36-48 tim. och blåser längs hela kusten med vindstyrkor mellan 10-20 m/sek. Den kan förekomma lokalt, men relativt sällan. Under tiden mars-juni med vindstyrkor mellan 8-18 m/sek.

Kroatien lockar till sig turister för den vackra och oexploaterade naturens skull, det rena vattnet, den örika skärgården, men också för den variationsrika maten från de olika regionerna. 

Längs kustremsan äts det mycket skaldjur och färsk havsfisk. När den är nyfångad serveras den oftast grillad. Omtyckta fiskar är rosenmulle, guldbraxen, sjötunga och sanktpersfisk. Skaldjur av alla de slag finns också, från musslor och bläckfisk till ostron och till och med hummer. 
Längre in i landet finns en stor variation av traditionella rätter baserade på råvaror från jordbruket. Kötträtterna lagas ofta med mäktiga och smakrika såser som tillagats i en panna med en peka, ett slags metallklocka. Man kryddar gärna med paprikapulver. Här lagas också gulasch. 

Till specialiteterna hör:
Sarma, kåldolmar fyllda med köttfärs, örtkryddor och andra kryddor. Prsut, skinkan som fått lufttorka i de kraftfulla och nordliga boravindarna. Kulen, en stark och välkryddad salamikorv. Korven är smaksatt med chilipappar och serveras med mjuk ost, paprika tomater och grönsakspickles. Buzara, en dalmatisk specialitet. Havskräftor tillagas i en sås av tomat, lök och örtkryddor. Ostron, äts råa med några droppar citronsaft eller vinäger och hackad schalottenlök. Rizot, en risbaserad rätt som påminner om risotto och lagas med musslor och andra skaldjur. 

Man bör inte missa fårosten från ön Pag, saltade sardiner eller rostat lamm. Passa även på att smaka den världsberömda vita tryffeln från Istrien. Dessutom har alla regioner sina egna lokala rätter. 

Karakteristiskt för det dalmatinska köket är den lättsmälta och ofta okomplicerade tillagningen av maten. Det påstås att man kan äta hur mycket som helst från det dalmatinska köket utan att gå upp i vikt. Man använder nämligen inte mycket olja och fett i matlagningen. 

Till den goda kroatiska maten dricker kroaterna landets egna viner. Dalmatinska viner har varit högt skattade ända sedan antiken. Landet producerar faktiskt mer än 700 vinsorter, mĺnga av mycket hög kvalitet. Från Kvarnerområdet i Istrien kommer det vita vinet Zlahtina och i Dalmatien är vitvinerna Posip och Grk från Korcula mycket kända. Några av de allra bästa rödvinerna kommer också från Dalmatien, Dingac och Postup från halvön Peljesac. Det senare finns i Systembolagets beställningssortiment här hemma. Plavac är känt från ön Brac och Malmsy från Dubrovnik. Kroaterna själva blandar gärna vitvinet tillsammans med mineralvatten. 

En omtyckt dryck på kaféer och barer är öl, som alltid serveras mycket kalt. Flaskölet är för det mesta ljust, men det finns några sorters mörkt öl. De mest välkända sorterna av ljust öl är Ozujsko och Karlovacko. 

De starka dryckerna är allmänt omtyckta i Kroatien och kroaterna är särskilt förtjusta i sitt fruktbrännvin. En av de allra populäraste spritdryckerna är ett plommonbrännvin som heter sljivovica. Loza är ett druvbrännvin med hög alkoholhalt. Travarica är ett örtbrännvin och vinjak är en brandy.