Hitta hotell hos trivago
|
|
|
Kvarner riviera
|
|
|
|
|
Opatija
Opatija, som ofta kallas "Adriatiska havets Nice", skiljer sig fr�n de andra badorterna i Kroatien.
Det h�r �r en fashionabel, och betydligt yngre, kurort p� Istriens ostkust. L�ngs den 12 kilometer
l�nga strandpromenaden Lungomare avlöser den ena grandiosa 1800-talsbyggnaden den andra.
Opatija p�minner om den franska Rivieran med en stor skillnad - i Opatija semestrar man
betydligt billigare.
|
Opatijas fina Medelhavsklimat var v�lk�nt redan under andra h�lften av
1800-talet, och sedan det f�rsta kurhotellet byggdes 1884, har en str�m av exklusiva g�ster,
konstn�rer och kungligheter s�kt sig hit. Inte bara p� grund av den rena, friska luften och det
undersk�na landskapet, utan ocks� f�r den sofistikerade st�mningen och den majest�tiska arkitekturen.
Idag �r Opatija en av Kroatiens mest popul�ra badorter, med en fin hamn, v�lsk�tta str�nder och
trevligt n�jesliv. Vattnet �r kristallklart, omgivningarna �r kl�dda i lummig gr�nska, och de
ljuvliga pinjedofterna blandas med den friska havsluften.
Ute i Kvarnerbukten skymtar �arna Krk, Cres och Rab och p� bekv�mt utflyktsavst�nd har man
ocks� Rijeka, Kroatiens tredje st�rsta stad.
|
|
Rijeka
Rijeka �r en handels- och industristad i v�stra Kroatien med ca 170 000 inv (1991).
Staden har en stor hamn och skeppsvarv och den �r bel�gen vid Adriatiska havets nordligaste punkt.
|
Rijeka b�rjade utvecklas under romarriket, men f�rst fr�n mitten av 1700-talet v�xte staden snabbt
beroende p� det utm�rkta l�get f�r kommunikationer via s�v�l sj�fart som landtransporter p� v�g och
j�rnv�g.
Regionen l�ngs kusttrakterna i b�da riktningarna har m�nga turister. Stadens namn p� italienska �r
Fiume och den var under en period f�rem�l f�r dispyt mellan Italien och Jugoslavien.
I den s k Rapallopakten 1920 kom l�nderna �verens om att f�rklara Rijeka som en fristat,
men 1922 skedde en lokal fascistisk kupp som lade staden i italienska h�nder.
|
|
|
|
|
|
